i måndags drog vi igång med lite teori med vår nya lärare, anna-lena ehrling, innan vi begav oss in till bageriet för att baka vårt första bröd. första lektionen gjorde vi allt gemensamt men de övriga daga
rna blev vi indelade i grupper om 3 eller 4. varje grupp fick olika recept för att vi i slutet av lektionen kunde se och jämföra de olika resultaten som blev. ganska kul ändå att se hur många olika typer av bröd man kan få ut ur en och samma grundddeg, speciellt den tyska. gudarna skall veta att jag kämpat under veckans gång. man skall sätta en deg, hålla koll på att vilotider inte överskrids så att degen inte överjäser och man skall inte rundriva för hårt. bakning är helt klart en vetenskap i sig och det är skall inte mycket till för att förstöra den. hade speciellt svårt med det där med rundrivning, eller knåda som jag hade kallat det. var tydligen alldeles för hårdhänt och hade sönder alla glutentrådar. då berättade anna-lena om en kille som också hade tagit i alldeles för hårt och det som hade hjälpt honom var att någon hade sagt till honom att han skulle tänka på sin tjej när han rundrev och hur han trodde att hon ville ha sina bröst behandlade. sen var han en stjärna på rundrivning. det tänkandet funkade inte riktigt för mig så jag får väl försöka komma på något annat att ha i blickfånget för att bli lite mer varsam...
det har varit en intressant och lärorik vecka. men bagare det blir jag nog aldrig. tack för mig och ha en trevlig helg!
"som nyförlöst moder var det min fulla övertygelse att ingen kvinna som inte var utbildad barnläkare borde tillåtas att ta hand om små bebisar. den gick över på några veckor. men min uppfattning att ingen som inte har minst en akademisk examen i fysik bör närma sig ett bakbord växer sig bara starkare för varje år"...
"som nyförlöst moder var det min fulla övertygelse att ingen kvinna som inte var utbildad barnläkare borde tillåtas att ta hand om små bebisar. den gick över på några veckor. men min uppfattning att ingen som inte har minst en akademisk examen i fysik bör närma sig ett bakbord växer sig bara starkare för varje år"...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar